Hur ser den ut? Vad säger forskningen? Hur kommer vi dit?
Det var temat för vår studiedag i augusti. Men hur skulle vi ta oss an det? Jag och skolans utvecklingsledare, som planerade det hela, ville hitta en ingång som satte fart på allas våra tankar och utmanade oss lite extra.
Efter att ha diskuterat fram och tillbaka, letat uppslag och forskningsartiklar på nätet så fastnade vi för den vetenskapliga artikeln ”Campfire in cyberspace” av David Thornburg.
D.Thornburg har delat in lärande i olika miljöer, eller funktioner; campfire, cave, waterhole och ”life”. Han menar att dessa miljöer är avgörande för vårt lärande. Vi gick igång direkt, här har vi något som passar vårt sätt att jobba, det var lekfullt men grundat i forskning. Det passade också alla pedagoger, oavsett om man jobbar på förskolan, fritidshemmet eller grundskolan.
Källkritiska problem
Vi googlade vidare och hittade ganska snart exempel på svenska skolor som inspirerats av hans tankar, men problemet var att då fanns det plötsligt fler lärmiljöer än vi hittat hos Thornburg och de hette lite annorlunda. Istället för ”life” så hade de med sandlåda och bergstopp, eller The Lab och The Show Off. Ingen hänvisade till något annat än just den vetenskapliga artikel som även vi själva hade läst.
Vi fick inte ihop det och började maila och twittra runt till personer som vi hoppades kunde besitta någon form av kunskap om detta. Vi började bli misstänksamma, hur stod det till med källkritiken egentligen hos de som anammat hans idéer? Eller var det vi som missat något väsentligt?
Vi beslöt oss trots allt att gå vidare, men vara tydliga med att det bara var Thornburgs egen artikel och det som stod i den som vi faktiskt hade någon bakgrundsinformation kring. Vi tänkte oss att det ändå blir en bra start som får igång ett kreativt tankeflöde och att vi kan hinna undersöka saken vidare under resans gång.
Själva studiedagen
Vi började med att bjuda in pedagogerna på en liten miniutställning med saker som symboliserade de olika lärmiljöerna. Vi presenterade dem kort så här:
Lägerelden
En plats för berättande i alla former har alltid varit och är fortfarande är en viktig del i lärande. Att just sitta i en cirkel har också en betydelse. Alla syns och hörs och är lika betydelsefulla vare sig man är den som berättar eller den som lyssnar.
Vattenhålet
Nästa miljö som D Thornburg talar om är vattenhålet. Det är ett ställe där människor har samlats sedan urminnes tider för att dela information, nyheter osv med sina grannar. Han menar att vattenhålet ska vara en plats där man skapat förutsättningar för att träffas och fylla på energi. Man kan få en chans att lyssna på andras idéer, bli inspirerad, få svar på en fråga. Det kan också vara ett ställe där man får bekräftelse, ett leende, en hälsning eller bara lite vätska.
Grottan
Grottan ska vara ett ställe där vi kan komma i kontakt med oss själva. Han menar att efter att ha varit vid lägerelden och vattenhålet så behöver man kunna dra sig undan för att kunna sjunka in i sitt arbete, tänka igenom vad man hört eller varit med om. Här ska man kunna reflektera och analysera och stänga ute omvärlden.
Sandlådan
Nästa lärmiljö som vi valde att ha med är sandlådan. Vi diskuterade hur vi skulle göra, om vi skulle välja David Thornburgs begrepp ”life” eller om vi skulle ta begreppet sandlådan som vi hittat när vi googlade runt bland andra som inspirerats av hans artikel. Vi beslutade oss för begreppet sandlådan.
Här ska det finnas möjlighet att vara extra kreativ, kunna arbeta med händerna, använda olika material och tekniker. Det ska vara en plats där du kan skapa något för att utveckla dina tankar. Det kan också vara en plats där du får möjlighet att prova det du fått höra eller det du läst om. Här går det inte att göra fel, för det går alltid att börja om.
Bergstoppen
Den sista lärmiljön som vi valde att ta med är bergstoppen. Bergstoppen är inte heller beskriven i D. Thornburgs artikel men vi valde ändå att ta med det begreppet då vi tycker att det är en viktig del i en lärande miljö.
Bergstoppen kan liknas vid en scen där en eller flera kan visa vad de lärt sig och få möjlighet att presentera sitt arbete. Bergstoppen är inte en ensam plats, det finns alltid en, flera eller många mottagare. Bergstoppen kan också användas som utställningsyta
Det blev en givande eftermiddag med många diskussioner i både arbetslag och tvärgrupper. Dessa diskussioner väckte många tankar hos oss pedagoger. Till exempel: Är en samling i cirkel alltid en lägereld? Om inte, vad är skillnaden? Finns det negativa vattenhål? Hur kan vi i så fall avhjälpa det? Ska det finnas fysiska platser som verkligen heter grottan, bergstoppen och så vidare? Eller är det funktioner som bara vi pedagoger ska se till att kunna ordna i vilken miljö som helst?
Vad händer nu?
Vi kommer att arbeta vidare med detta arbete genom att fokusera på en av Thornburgs lärmiljöer i taget. Vår första utmaning blir lägerelden. Alla arbetslagen kommer att observera sin verksamhet lite extra och fundera över lägereldens värden. Var skapar vi den? Hur och när använder vi den? Kan vi utveckla den? Thornburgs bok ”From the campfire to the holodeck” är också inköpt och ska läsas. Ska bli spännande!
Självklart jobbar vi också vidare med att hitta vetenskapliga underlag för just de delar som inte beskrivs exakt i Thornburgs artikel. Vi har bland annat kontaktat några av dem som refererar till Thornburg men som uppenbarligen utvecklat det vidare för att få reda på vad de bygger sina idéer på. Fortsättning följer…
Om du som läser det här har tips och idéer, så hör av dig. Vi tar tacksamt emot input från andra!
//Monica Karlsson
Förstelärare Backeboskolan
#vetenskapliggrund #skolforsk #skolutveckling #kollegialtlärande #lärmiljö #backeboskolan
Senaste kommentarer