Idag hissade vi Grön Flagg, på både förskola och skola. Vi är så stolta över vad vi åstadkommit! Att arbeta med hållbar utveckling känns självklart. Men hur får vi in det som en kontinuerlig del i vårt vardagliga på skolan och förskolan. För oss blev en del i svaret att jobba med Grön Flagg. På så sätt skaffade vi oss ett ramverk och ett sammanhang för arbetet.
För oss tog arbetet riktig fart när vi och hundratals andra förskolor runt om i Sverige antog utmaningen att skapa en giftfri lärmijlö. Nationellt var det Naturskyddsföreningen och Håll Sverige Rent som stod bakom denna satsning, men lokalt betydde det också mycket att Nacka kommun satte som mål att alla förskolor ska vara giftfria. Vi satte igång att jobba efter kommunens hjälpmaterial och naturvårdsverkets checklista.
Eftersom vi inte bara har en förskola utan även en grundskola ville vi förstås involvera även den. Då föddes idén att vidga arbetet till att bli mer kontinuerligt och omfatta hela begreppet hållbar utveckling. Ganska snabbt bestämde vi oss då för att ansluta oss till Grön Flagg för att ha ett tydligt mål att jobba mot , nämligen att göra ett så bra jobb så att vi skulle bli godkända av Håll Sverige Rent och rent bokstavligt få hissa deras Grön Flagg.
Sagt och gjort. Både förskola och skola satte igång. För att få det att verkligen bli befäst så kändes det viktigt att lägga extra mycket tid på det första året och inte minst, att vi skulle göra det på Backebovis. Vi har ju en pedagogik med längre projekt och teman där skapande och ett varierat och kreativt arbetssätt är grunden. Så det blev två härliga temaarbeten;
ReNaturen som drevs av fritidshemmet på skolan
Livsstil och hälsa
Detta område handlade om att må bra på både in- och utsida.
- Psykiskt välmående – värderingsövningar, hemlig kompis, dramaövningar som stärker tillit, öva på medveten närvaro, göra sinnesvandringar i skogen och på stranden, jobba med estetisk gestaltning för att uttrycka sig på olika sätt.
- Fysiskt välmående – rörelselekar, dans, göra banor på skolgården, vara med i kommunens gå och cyklaprojekt, skapa vandrande skolbussar, delta i skoljoggen, utemellis alla dagar. Kostens betydelse? Spelar det ngn roll vad man äter? På vilket sätt? Vad händer om man inte äter?
Konsumtion
I stort sätt allt som har skapats på fritids har gjorts med naturmaterial eller återbruk. Så som exempelvis:
- sy nya saker av gamla kläder
- bygga hus, bilar och robotar i gamla kartonger
- göra figurer av pinnar, kottar, stenar
- lyktor av gamla glasburkar och överblivet papper
- papier-maché och collage av gamla tidningar och böcker.
Vi har också att samlat in och skänkt saker till vår vänskola i Kenya. På vår årliga julmarknad tillverkade vi hantverk inspirerade av återbruk. Reklam och vad som påverkar vår konsumtion är ett annat spår vi jobbat med. Hur ser konsumtionen ut i olika delar av världen? Varför? Varför är det viktigt att minska vår konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv? Vi har återkommande samtal med barnen om vikten av att ta till vara på material och inte slösa, konsumtion och återbruk. Det är så pass införlivat i barnen att de nu pratar med varandra utan vuxens inblandning om att återbruka, inte bara köpa nytt och kasta.
Kemikalier/giftfri skola
Vi använde oss av det material som Håll Sverige Rent har tagit fram för förskolan, samt kommunens framtagna checklista för förskolor men anpassade det till skolan.
Rent konkret har vi gjort exempelvis följande:
- Infört utemellis året runt i våra fina utehus. Vi köpte in rostfria, giftfria muggar och fårskinn att sitta på. Vi dukar upp fint och när det passsar tänder vi ljus för mysfaktorns skull.
- Vi har köpt in trälådor och korgar och bytt ut all farlig plast.
- Vi använder oss mindre limpistolslim och byter ut mot annat lim som inte värms upp. Vid ev användning av limpistol står vi vid öppet fönster.
- Vid ev strykning av pärlplattor står vi vid öppet fönster. Oftast låter vi skaparprocessen vara den viktiga och inte slutprodukten, vilket gör att vi minskat antal strykningar rejält.
- Vid varje inköp ser vi till att läsa vad materialet innehåller och säkerställa att det är giftfritt.
- Miljörådet har tillsammans på raster varit på skolgården för att se om det finns skräp och plast på skolgården. Detta har antecknats och plockats bort. De har också varit miljödetektiver på andra ställen på skolan för att hitta saker som inte är miljövänliga och kommit med förslag på hur vi kan ersätta dessa.
- Vid skapandeaktivitet har vi ofta använt naturmaterial så som trä, kottar, stenar, pinnar osv.
Skrutt och Skräp i Återvinningslandet på förskolan
Kemikalier/giftfri förskola
Vi har jobbat med materialet Kemikaliesmart förskola och följt upplägget där. På så sätt har vi tänkt igenom och förbättrat miljön såsom:
- Vi har gjort oss av med all ”dålig” plast i leksaksväg.
- Vi använder mestadels återvinningsmaterial då vi skapar/pysslar. Vi har sett över vårt färgsortiment och beställt in nya garanterat giftfria.
- Vi gör alltid egen leklera till barnen.
- De textilier vi har köpt in är framförallt mattor som är fria från ftalater, och florerade ämnen.
- Vi använder papperstvättlappar som blöts med vatten och är utan parfym och konserveringsmedel.
- De tvättmedel, tvålar, krämer och städprodukter vi har är miljömärkta och parfymfria.
- Vi använder bara handskar gjorda av polyeten.
- Vi har förbättrat våra handtvättsrutiner.
- Vi har bytt ut våra gamla skumgummimadrasser mot eko-certifierade yogamattor.
- Vi har tittat över vår gemensamma gård och bland annat plockat bort de gummidäck vi haft på vårt berg och ersatt dem med klätterklossar.
Nedskräpning och återvinning
Vi började med att skapa ett Återvinningsland utomhus där vi kunde kasta allt skräp vi hittade på våra ”skräpexpeditioner”. Vi tillverkade också en egen återvinningsstation på avdelningarna med sortering för plast och papper. Höjdpunkten var nog då sopbilen kom på besök. Barnen fick då ta del av vad som händer med allt vi slänger. De fick se när sopor mosas och även prova att trycka på diverse knappar och spakar.
Men vi har gjort en hel del annat:
- planterat i egentillverkade återvinningskrukor med mat-kompost-jord. Barnen fick i det följa förloppet från frö till krasse.
- kontinuerligt varit och lämnat allt vårt skräp på återvinningen i närområdet.
- sjungit skräpsånger
- samtalat mycket om vart skräpet vi hittat i skogen egentligen hör hemma. Vi har även samtalat mycket om vad som händer med alla djur i naturen om vi människor slänger skräp.
- arbetat med återvinningsmaterial i vårt skapande arbete.
- deltagit i skräpplockardagen och barnen går nu ständigt med sina skräpletarglasögon på.
- under skogsutflykterna varje vecka hade Allemansråttan gömt ett uppdrag till barnen där de på olika sätt fick undersöka saker som har med djur/natur/skräp och återvinning att göra.
Nu när flaggan är hissad så har arbetet påbörjats med att tillsammans med barnen planera för nästa omgång. Ska vi få behålla vår flagga i topp så måste vi nämligen fortsätta att jobba med hållbarhetsfrågor på ett sätt som godkänns av Håll Sverige Rent. Det är en bra draghjälp, som också blir väldigt tydlig för barnen. Så nu kör vi vidare! Är du också inne på en hållbarhetsresa så hör av dig. Vi gillar att utbyta idéer med andra 🙂
//Camilla Fogelström
Utvecklingsledare Backeboskolan
Senaste kommentarer